Miljömedveten...

Nackdelen med att jobba på en miljömyndighet är att man måste tänka lite på miljön.. eller det är ju ingen nackdel, bara det att det kostar mer pengar..

Igår inhandlade jag tvättmedel, 2 för 20:- superbilligt.

Men..jag fick inte riktigt ihop det? Nu är jag ju ingen kemist, men fosfat innehåller väl fosfor och bidrar till övergödningen (som jag dessutom råkar jobba med - övergödningen alltså), hur kan den då vara miljömärkt? Jaja..mitt hus är anslutet till ett reningsverk i allafall.

Vad som däremot inte var poppis i fikarummet var när jag sa att jag tog bilen till pendeltåget!

Herregud vilken miljöbov jag är.

HA HA Tack för tipset!

Duschdraperifobi

Snickaren som var här, bytte ut plankor på mitt mögliga badrumsfönster. För att det inte ska uppstå igen måste jag tydligen se till att det inte kommer vatten på fönstret.
Detta är lite knivigt eftersom fönstret är i duschen..
Men det är tydligen inte meningen att man ska duscha där, man ska bada. På samma sätt man gjorde på 50-talet när huset byggdes - alltså 1 gång i veckan eller så.

Uppfinningsrika jag monterade upp ett duschdraperi även för fönstret.

Men NU när jag duschar är det för trångt, det äckliga draperiet klippar fast på min kropp = blä!

För er som missat det, så är det sommar fr.o.m idag.
Jag ska tvätta fönstrena.

Fiskar är också djur!

Nu är det slut med det här:

Djurskyddsmyndigheten har beslutat att en mört också kan känna smärta och därmed omfattas också fiskar av djursskyddslagen.

Detta skapar uppståndelse i sportfiskekretsar... fattar inte varför. Den enda åtgärd som krävs för att slippa böter är att slå ihjäl mörten innan man krokar fast.
Tyvärr, jag hade hoppats slippa ismeta helt..
Jag är i alla fall glad för detta, måste erkänna att det inte känts helt bra att kroka denna levande krabat och sänkt ner honom blödande, simmandes i cirklar och utan chans att undkomma gäddgapet.

Funderar starkt på att bli mörtaktivist. Rädda dom små liven när de hamnar i akvariet.

Solen funkar!

Eftersom den ena delen av mitt umgänge ofta spenderar sina Lördagar isolerade, fick jag umgås med den andra delen av mitt umgänge - mamma o pappa. Dom tyckte förmodligen inte det var nyttigt för mig att sällskapa med dammsugaren ytterligare en Lördag kväll.

Jag började dagen med 07:00 tvättstuga och sedan en skridskotur med mamma. Egentligen är jag grymt trött på vintern, men jag antar att det är sista rycket (hoppas). Efter 2 varv grävde vi en var sin grop och satt med trynet i skyn någon timme - underbart! Och hurra! Jag blev faktiskt t.o.m lite blossig om kinderna.

Sen var det bio.
Jag minns en tid i min ungdom då man tyckte det var jättejobbigt när föräldrarna skulle tränga sig in i sitt umgänge. Nu är det ombytta roller. Mamma, mammas bekanta och så binhaget (läs jag).
Filmen iallafall, den berörde reellt. Vid filmens slut väntade dom med att tända belysningen, så alla hann torka tårarna.

Sen åkte jag vidare för att umgås med pappa och pappas bekanta. De satt på stamkrogen. Som den partybrutta jag är, svepte jag en lättöl och drog hemmåt.

Innan jag drog hemåt hann jag ryka ihop med en annan bekant (läs: världens osmidigaste person).

Nu ska jag tänka lite till på filmen.

nu kan jag sova tryggt

Snickaren är klar. Det jag trodde skulle ta 1 dag, tog 4 dagar. Idag ringde han och sa att han var klar och hade lämnat igen nyckeln.
Jag har ingen aning om vad han gjort, för jag ser absolut ingen skillnad på igår och idag. Han kanske bara har rotat runt bland mina underkläder eller nått.

Jag har inget att blogga om - märks det..

inget liv=ingen blogg

Kniv under kudden.

Sista veckan har jag varit sååå trött, känner mig nästan konstant bakis (obefogat faktiskt). Sovit har jag också, massor. Men det verkar inte hjälpa. Eller nja.. inte i natt kanske.

Kröp ner super tidigt och tittade på en inspelad film: Panic room. Filmvalet var inte så smart precis innan läggdags eftersom jag i samma veva konstaterade att snickaren som varit på besök under dagen, inte lämnat igen nyckeln.. Nu låg jag och fantiserade: han står säkert utanför och väntar på att lampan ska släckas.. han väntar säkert minst 30 minuter så jag hinner somna innan han går in och mördar mig.... bäst o va vaken minst 1 timme för att försäkra sig! Men tänk om jag somnar..Näe nu e re nån som kommer in i porten...bästa jag hämtar en kniv och har under kudden..

Och så höll det på. Inge piggare idag heller alltså, så istället för att tänka på jobbet spenderade jag 2 timmar på att flytta till min nya arbetsplats.

Tur i oturen

Det ringer på dörren och jag öppnar nyvaket. Utanför står en snickare som jag tydligen bokat tid med. Tur i oturen att jag var hemma. Tur eftersom jag inte alls lagt en nyckel i boxen som jag lovat, otur att han skulle laga mitt badrumsfönster och jag fick åka in till jobbet oduschad och yrvaken.

Pendeltåget jag ville åka hem med, ville inte köra mig. Tåget sa: pga en planeringsmiss av citypendeln är vi försenade. Vi väntar på att bli avlösta av personal som samtidigt är på internutbildning...
Tåget på perongen mittemot glider in. Jag byter. Tåg nummer 1 avgår! och tåg nr 2 står stilla! Jag väntar o väntar tills: Attans men jag har ju bilen vid telefonplan!
Ut ur tåg 2 och in i tunnelbana 1. Tur o oturen här med alltså.

Annars noterade jag att tunnelbanorna är döpta (iallafall dom nya). Jag åkte hem med Anna-Lisa.

1:a och förmodligen sista kändispartajet

Jaha..så har man gjort det!

Gjort en fin entré på röda mattan, bland blixtrande kameror, druckit gratis champange, tittat på gratis film, går på gratis efterfest och ätit gratis mat och druckit gratis sprit och minglat med sveriges kändiselit.

..jag kände mig inte ett dugg malplacerad.. inte alls.

Upprinnelsen till detta är en förfrågan av en god vän i filmbranchen. Det var alltså galapremiär för en film. Tankar som far igenom huvudet vid sådana förfrågningar är (som vanligt); Gäsp..näe jag vill nog hem o sova; äh inte min grej; men vadå bara 5 timmars varsel; men kan jag ha HM jeans?; näe ( i största allmänhet).

Men sen tänkte jag: Men ...jag som alltid gnäller om hur trist livet är.. det kan ju bli roligt! Och om det blir trist ..ja då e re ba å åka hem ju. Så, what the heck!

Så nu har jag gjort det. Det var inte så farligt. Annorlunda minst sagt och jag blev mätt och underhållen i allafall.
Det enda som tynger mig nu, är att klockan är 23:30 och jag är lätt tippsy. Befarar en mindre baksmälla och en tung arbetsdag framför mig.
Jag minns en tid i min ungdom..då åkte man direkt till arbetet från krogen, bäddade med handdukar i solariet och sov 2 timmar, sen arbetade man hela dagen!
...var fick man kraft ifrån?

Min fantastiska familj

Min familj brukar, som säkert andra familjer, träffas ibland över en bit mat. Maten lagas och serveras alltid av och hos min mamma (stackars henne) och igår var det dags igen. Det var en lite större samling skara än vanligt och när var och en kom in och kramade om mig, sa de: grattis.
Jaha..tack sa jag och undrade varför. När 4:e person sa grattis och dessutom levererade en present var jag tvungen o fråga varför. Men ja..födelsedag, examen.. Tilläggas bör att jag fyller år i augusti..
Lite senare var det någon som klingade i glaset och höll ett tal i min ära. Min kära mor fyllde i vidare och översträckte ytterligare en ihopsamlad present !!

Tack snälla underbara familj! Det var alldeles för mycket.

Skärgården...

... var supervacker i gnistrande vintersnö.

Jag har lärt mig massa nyttiga saker där ute. Bland annat: gå och lägg dig före 02 om du ska upp tidigt, drick inte så mycket alkohol, om någon frågar om han ska gå o lägga sig eller dricka Wiskey med dom andra kl 02..säg inte: bestäm själv, utan led vederbörande direkt till säng. Men framför allt fick jag lära mig sveriges vackraste ord: dagsmeja.

Jag kom fram, efter en isbrytande båtfärd, igår kväll.

Alla andra var då redan där. Och eftersom jag var outsider i sammanhanget kände jag mig lite missplacerad. 25 personer, några föreläsare och resten yrkesfiskare. Jag blir alltid lika förundrad när jag träffar yrkesfiskare, dom har så otroligt stoora händer!

I allafall.. de som inte var yrkesfiskare kom från någon organisation och hade något att tillföra själva mötet. Alla utom jag som hamnade där på ett bananskal. Jag var där främst för att skapa kontakter för framtida arbete. Han jag skulle knyta band med såg ut så här vilket fick mig att känna mig som en groupie.

Den sociala fobin försvann med hjälp av lite alkohol, men dagen efter gick den inte att hejda. Jag undrar ifall jag lyckades med min framtida jobbplan.. jaja det visar sig väl.
En av de andra föreläsarna och jag samtalade om den dåliga arbetsmarknaden som råder för biologer. Jag kläckte ur mig att jag är den enda jag känner av mina studiekamrater som har jobb.. sedan nämnde jag förstårs Ankan och att det även ser dåligt ut på miljö- och hälsoskyddssidan. Det var då han sa det!
Men vi behöver sånna! Be henne ringa mig! Så nu du.. Nu är de ba å ring!

Stället vi bodde på var fantastiskt.

Hurra!

Hon vet inte om det än.. Men snart ska hon jobba som miljö och hälsoskyddsinspektör. hihi

Otränad!

I helgen var jag med bror o brorson och åkte pulka och grilla korv i Lida.
Jag åkte pulka i den här backen kanske 10 gånger.

Dagen efter vaknade jag med träningsvärk i magen! Herre min ge. Ta mig till gymmet någon!

hurra för excel

Eftersom jag tydligen bestämmer över min egen kompentens beslöt jag mig för att delta i en kurs i Word, Excel och outlook idag på förmiddagen.
Mycket givande. Fantastiskt vad vissa saker blev mycket enklare. Hurra för kurser på arbetstid. Resten av arbetsdagen spenderades i skrubben sorterades excelfiler i rasande fart!

När jag inte var i skrubben, var jag i fikarummet. Damen med de blå ögonbrynen hade gjort slingor i luggen.. rosa. Skitsnyggt

Näe Nu får det vara NOG!

Nu är jag trrrrrött på det här!

En sån där dag..

Igår visste jag att jag borde handla nått i affären, men när jag satt i min varma bil och det var 10 minus ute kunde jag inte komma på vad. Vad i hela friden skulle kunna vara så akut så man var tvungen att gå ur bilen? Det blev inget handlande.

Imorse kom jag på det. Kaffe! Detta resulterade så klart i en väldigt oeffektiv dag. Jag vet inte vad jag gjorde mina 8 timmar och 10 minuter på jobbet. (jo vi har 8 h +10 min arbetsdag på vintern som kompenseras under sommarperioden, men då jobbar inte jag kvar så klart!)


Runt på avdelningen, tog hissen utanför avdelningen t o m. Ner i korridoren, ut i allmändelen och in i biblioteket. Imorgon ska jag besöka gymmet tänkte jag.

Idag fick jag en inbjudan till en konferens ute på Möja (eg skulle jag varit en av föreläsarna och talat om mitt exjobb, men jag fick inte plats den här gången. phu!). Iställt får jag nu istället medverka som gäst. Detta ligger helt utanför mina arbetsuppgifter så jag tog så klart ledigt för att kunna delta. På fikarasten fick jag veta att detta räknas som kompetensutveckling och visst ingick i arbetet!
Där jag jobbar ska man tydligen själv ta ansvar över sin egen kompentensutveckling. Dvs gå på de kurser och seminarier man tror man kan ha nytta av i framtiden. Fast ändå..dåligt samvete. Jag har fortfarande inte vant mig av med stämpelklockan och vant mig vid flextid, utan lider av konstant dåligt samvete om jag kommer till jobbet efter 8 och går före 17.
Inte för att jag inte utnyttjar det på nått sätt...

På kvällen infall sig orosmolnet.

Å "livet" tickar på.

Klockan är 19:17 och jag är grymt uttråkad (idag igen)! Jag är för trött för att städa eller göra nått annat hemma, det är för kallt för att gå ut och för tidigt för att sova. Jag är rastlös framför TV:n för det är bara skit o se. För orolig för att koncentrera mig på en film. Boken jag började läsa förra veckan har jag slarvat bort.
Det som återstod att göra, var att se efter om nån skrivit nån ny blogg. Men nähheeee, inte det inte. suck!

Det är nått fel på mig. Nu har man stressat i 4 år och hyperstressat senaste halvåret med skola o jobb. Det ända man tänker då är; guuuu va skönt de ska vara när jag är klar.
Men nu då.. va händer nu då?

06,30 uppstigning,
8-17 arbeta
18 middag (om man orkar..)
19-23 surfa lite och titta med ett halvt öga på TV.
23-06,30 sova

Är det livet det? Näe bläääää va trist. Jag har hamnat i något slags apatiskt chocktillstånd när jag helt plötsligt fått en massa tid som jag inte har en aning om vad jag ska göra med.

Minns ni 80-talet?

Det var då man:

gick och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten;
En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar;
på fullt allvar trodde att George Michael var hetero;
men framförallt,
då mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen- blå, grön eller brun... alternativt matcha med kläderna.

På mitt jobb arbetar en äldre blond/gråhårig dam som målar ögonfransarna med blå mascara. Och visst, låt gå för det. Det är det kanske flera som gör.
Men den här damen..hon målar även ögonbrynen blåa!

Varje gång jag ser henne rycker jag reflexmässigt upp telefonen, men hejdar mig i sista sekund när jag inser att det vore kanske olämpligt att fotografera.

Tacka gud för stegen!

Det är alltid förenat med livsfara efter att man har haft en långväxt person på besök!

Nja, det var väl inte så farligt

Med sova-över-konferensen alltså. Vissa delar var till och med rätt trevliga!
Vi var på Riddersviksgård belägen i vacker miljö strax utanför Stockholm city

Gården hade något företagsarrengemang som bestod i att laga sin egen gormetmat (smart), med ledning av en kock. 15 personer indelade i olika matlag drack vin och viftade med vassa knivar, men kul var det iallafall och gott blev det också.

Laxtartar med hemgrillade chips och löjrom, Gödkalv med ppn potatis liten sparrissallad och rödlöksmör, limemarinerade hallon med vaniljvisp och chockladmousse.

Till detta serverades så klart vitt, rött och dessertvin. Fantastisk gott. Det ända var att alla rätterna fullkomligt dränktes in i smör och olja. Mäkta fett alltså. Min gallblåsefriamage fick panik då levern pumpade ut galla direkt ut i tarmarna i ett förtvivlat försök att bryta ner fettet. Detta resulterade i en del toaspringande under natten.

Efter middagen serverades kaffe och avec i biljardrummet. Jag vet inte vad det är för folk de jag jobbar med, för INGEN av de 15 (förrutom jag) hade någonsinn spelat biljard.. det blev alltså rätt intressant och underhållade att skåda.


Dag 2 var en dag som skulle handla om arbetsmiljö /konflikthantering. Bra konsult och bra upplägg, men Herrejössösamalia vilka konflikter det låg under ytan... Här vill jag inte jobba mycket längre. Som vanligt har jag lite svårt att hålla snattran i sådan här sammanhang, så nu är jag rätt för att jag sagt lite för mycket..

Lite trött i huvudet efter gårdagens bravader (tack för trevligt sällskap) knallade vi ner till Älvsjömässan.

Mässan bjöd på båtar.



Fina båtar Gamla båtar och penisförlängare

Imorgon ska jag iväg på övernattningskonferens med jobbet. Usch. Stället som är valt för konferansen är Riddervik i ..Hässelby..
Känns ju helmysko och onödigt att sova över, när man kan sova i sin egen säng 15 minuter därifrån..