Skärgården...

... var supervacker i gnistrande vintersnö.

Jag har lärt mig massa nyttiga saker där ute. Bland annat: gå och lägg dig före 02 om du ska upp tidigt, drick inte så mycket alkohol, om någon frågar om han ska gå o lägga sig eller dricka Wiskey med dom andra kl 02..säg inte: bestäm själv, utan led vederbörande direkt till säng. Men framför allt fick jag lära mig sveriges vackraste ord: dagsmeja.

Jag kom fram, efter en isbrytande båtfärd, igår kväll.

Alla andra var då redan där. Och eftersom jag var outsider i sammanhanget kände jag mig lite missplacerad. 25 personer, några föreläsare och resten yrkesfiskare. Jag blir alltid lika förundrad när jag träffar yrkesfiskare, dom har så otroligt stoora händer!

I allafall.. de som inte var yrkesfiskare kom från någon organisation och hade något att tillföra själva mötet. Alla utom jag som hamnade där på ett bananskal. Jag var där främst för att skapa kontakter för framtida arbete. Han jag skulle knyta band med såg ut så här vilket fick mig att känna mig som en groupie.

Den sociala fobin försvann med hjälp av lite alkohol, men dagen efter gick den inte att hejda. Jag undrar ifall jag lyckades med min framtida jobbplan.. jaja det visar sig väl.
En av de andra föreläsarna och jag samtalade om den dåliga arbetsmarknaden som råder för biologer. Jag kläckte ur mig att jag är den enda jag känner av mina studiekamrater som har jobb.. sedan nämnde jag förstårs Ankan och att det även ser dåligt ut på miljö- och hälsoskyddssidan. Det var då han sa det!
Men vi behöver sånna! Be henne ringa mig! Så nu du.. Nu är de ba å ring!

Stället vi bodde på var fantastiskt.