Puss och kram

Jag har en puss-och kramunge. Det är ju mysigt. Bara det att puss&kramungen blir ännu mer puss&kramig när han är sjuk. Då är han som ett frimärke slickad på min kropp.
Speciellt när vi ska sova. Då ligger han i princip på mig. Och det kanske kan vara mysigt om man inte är sjuk själv.
Bara det att, när jag är sjuk själv, så behöver jag lite space. Fritt andningsutrymme liksom. Det funkar inte för mig att andas in någon annans gamla utandningsluft. Men det är bara att glömma, för så fort jag försöker frigöra mig så vaknar puss&kramungen med ett högt: MAMMA, så kryper han närmare igen.

Jag har dessvärre lärt puss&kramungen att eskimo-pussas. Ni vet när man gnuggar näsorna mot varandra. Det tycker han är jättekul! Ni kan ju tänka er hur trevligt det är så här i förkylningstider...