Familj sökes
Jag bävar inför fredagens luciafirande på dagis. Ett event som innebär mammor, pappor, morföräldrar och farföräldrar.
Själv kommer jag dyka upp ensam. Jag vet inte varför jag tycker det är så jobbigt. Kanske för att jag är den enda ensamstående på dagis och tror mig läsa i de andras blickar:
-stackars barn som bara har henne
-stackars faderslösa
-ojoj vad jobbigt hon har det
Jag känner mig som en misslyckad varelse
8 Comments:
Du är INTE någon misslyckad varelse. Du är en vardagshjälte!
Åh tack, men så känns det verkligen INTE. Sen glömde du avsluta meningen...:
"-...och jag vill följa med!"
No pressure.. :D
De flesta har nog tillräckligt i sitt eget liv för att ens börja fundera i de termerna du målar upp. Och är det någon som tycker något över huvud taget skulle det förvåna mig oerhört om de tycker något annat än som Catten skriver; att du är en vardagshjältinna.
även om Catten nu skrev "hjälte" och inte "hjältinna" :)
Amen skärp dig, å lägg ner! Du är ju skitbra ju.
Å jag tror inte heller nån håller på och tycker.... brukar du tänka så om andra? Det brukar inte jag.
Du är inte det minsta misslyckad!!
jag tror tydligen att Jen är en man
Gumman då! I dagens samhälle är det snarare norm att man antingen är ensamstående, regnbågsfamilj, särbos, mormbos eller nåt annat. Kärnfamiljen är i stort sätt utdöende!Du är bäst på att vara du faktiskt!
Skicka en kommentar
<< Home