Nåttarö

Tre dagar, från mitt på dagen till sen kväll tog det för oss att bygga ihop sommarstället.

Mormor var barnvakt och sonens morfar, jag och sonens pappa rev, byggde och slet. Tre dagar..och då fick vi ändå mycket hjälp från passerande omgivning. På fredagen dök tre grabbar upp med skruvdragare och såg och byggde ut golvet. För en extra pilsner förbarmade dom sig över oss när vi stod och såg hjälplösa ut bland alla tältpinnar, så dom satt upp tältet.

Tältet ja..det nya svindyra tältet som jag lite senare lyckades förstöra... slant med kniven och rispade ett hål i taket. Kunde inte göra annat än att stirra på hålet i 10 minuter, börja skaka, började må illa, började gråta så folk trodde att någon dött. Nåttarös sytant var där på 10 minuter och gjorde sitt bästa.

-ja, men kom igen, det är sånt som händer..vi kan ju limma...

Men NÄE, det känns fortfarande förjä*ligt! Varje gång jag tittar upp i taket och ser ihoplappningen börjar jag må illa. Jag kan inte fatta att jag var så korkad att jag viftade med en kniv så nära tältduken, varför tog jag inte en sax :-(.

Men som sonens pappa sa:

-Tur att det inte var jag, för jag hade väl fått köpa ett nytt tält va? Och jo, det hade han förmodligen. Nu kan man ju bara skylla på sig själv.

Bortsätt från den olyckan så var det rätt kul faktiskt. Strålande väder också, det kunde knappast bli bättre. Jo...sonen hade ju kunnat sova på nätterna. Då hade man ju varit pigg också, men det var inget som ett morgondopp kunde rätta till.

Någon överambitiös byggde ett rejält tak, som jag inte har en aning om hur jag ska ta ner..

Vi hann till och med barnsäkra lite

Voilá