Lägesrapport

Jag är inte bra på relationer. Speciellt inte på relationen till mig själv. Man tänker i flera år, fattar ett beslut och sen gör det ont. Alldeles för ont. För ont för att stå för sitt beslut, och det hela slutar i att man ligger i en blöt hög på golvet och ber på sina bara knän.
Det är jättebra för självkänslan (not). Självrespekten försvinner en del också, kan jag meddela.

Doktorn fick iallafall klämma på knölen. Hon skrattade inte, vilket i och för sig kan bero på det psykiska tillstånd jag befann mig i just då. Bra var väl att jag inte hallucinerade, det fanns verkligen en knöl. Bra var också att hon inte trodde det var något farligt eftersom den inte gjorde ont, men man är ju inte transparent så blir det skiktröngen nästa vecka. Bra var också att det faktiskt kan vara ett organ, närmare bestämt min högra njure. Som jag förutspådde själv så kan det helt enkelt vara så att viktnedgången trollat fram lite saker jag inte känt förrut.
Jag är ju smal nu. Smal o snygg.
Kan mina andra smala vänner flytta runt på sin njure, strax nedanför höger revben?

Det blir digestive och brie till middag.