Tystnad

Jag har åkt buss igen (en händelse som inträffar lite då och då, vart och varannat år). I år åkte jag buss 69 från Sjöhistoriska museet. Lätt stressad smet jag tidigare från en kurs så jag inte skulle komma allt för sent till dagis.

Bussen som rullade in mot hållplatsen var knökfull med ungdomar.
-Huga, hann jag tänka och såg framför mig en resa i irritation över ungdomar som talar högt och gärna i falcett om killar, dumma kompisar, fester..telefoner som ringer högt osv.

Döm min förvåning när jag kliver på bussen och det är dödstyst! Skoldagen var tydligen slut på Manillaskolan.

-Åh va skööönt, tänkte jag innan jag insåg att döva också kommuniserar. Och döva ungdomar "pratar" precis lika mycket som andra ungdomar bara det att dom måste se varandra för att kunna "lyssna". Spela roll om det står folk ivägen, det är ju bara att sträcka in händerna där det finns luckor och vifta på.