Jaha, då gick det inte att stå emot längre. .. FÖRKYLNINGEN har slagit till.

Men det är klart, jag påskyndade processen lite genom att åka bort till någon där 50% av besökarna hostade och snorade på oss. Hade väl snarare varit ett under om vi klarat oss.

Bäbisen har gråtit förtvivlat i 2 timmar nu. Jag är lika förtvivlad jag eftersom inget jag gör kan trösta honom. Jag vaggar och vaggar samtidigt som jag önskar att nån kunde vagga mig också.
Tur att bäbisens pappa är här.