Trött och förvirrad

Ibland är jag faktiskt så trött att jag bara vill kapitulera och lägga mig ner och dö.

När jag tänker efter kanske det inte är så konstigt.. på 4 månader har jag klarat av en bukoperation, ett för tidigt fött barn med kolik, opererat honom TVÅ gånger, FLYTTAT, köpt en landsställe (som jag inte har råd med), betalat CSN med pengar jag inte har, byggt och snickrat, släpat och kånkat, pustat och stönat.
När man en del dagar är sååå trött och uppgiven, kylskåpet är tomt på mat och man bara måste åka och handla, när man egentligen bara vill gå och lägga sig igen.
DÅ blir man himmelens GLAD när en vän, jag inte visste att jag hade, ringer som på beställning och säger:
-HEJ, hämta mig så hjälper jag dig att handla!

Hon tar kommandot.

Jag hämtar henne, hon ser till att jag låst bilen, fixar en varuvagn, kör den bestämt, lägger ner varorna jag ska ha i vagnen, bär allt till bilen, bär allt upp till lägenheten, passar bäbisen så jag kan äta, ser till att jag låst lägenheten när jag senare kör henne till jobbet.

Jag säger TACK, och hon bara säger:
-Jag vet hur det är! Lova att ring, så hjälper jag dig igen.